lördag 19 juni 2010


Katedralen, med sina blå valvbågar på sned, är fantastisk, spektakulär och uppmanade!
De blå valvbågarna bildar ett tak- och vägglöst rum och färgen signalerar något speciellt.
Den ger intrycket av att vara någon form av ruin, utan att vara det.
Den står här som ett utropstecken i tiden.
Den är en scen, ett torg eller ett ”speakers corner”.
Den är en plats att samlas på eller kring, kanske för att på ett eller annat sätt visa sina visioner, komma med nya idéer, läsa dikter, framföra musik eller tala om livets glädje och allvar.
Den uppmanar oss att ta den i bruk, att tänka till och kanske tänka om!
Det verkar säga att det inte längre finnas några hållbara yttre strukturer att hålla fast vid.
Den blå katedralen talar om kaos, om någonting som brutits ner och om födelsen av något nytt.
Kanske säger den att klockan nu är, inte tio minuter i tolv, utan en minut i tolv.

Mona Lodén

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar